torsdag, juni 29, 2006

Vino Tinto

Läste i kvällstidningarna idag att en fruktansvär kulturskandal. Systemet ska sluta sälja kultvinet Vino Tinto. Vino Tinto är spanska och betyder rött vin. Nu har inte jag druckit Vino Tinto på länge men det fanns en tid då jag gjorde det då och då.
I början av 90-talet pluggade jag i Uppsala och bodde ett tag i ett kollektiv och ett tag i en studentkorridor så kände jag många studentikosa vänstermänniskor som satt på golvet , rökte pipa , odlade skägg , drack Vino Tinto , drömde om revolutionen och undrade vad som gick snett 68.

Nu har förstås dom här människorna som var vänster och då drömde om revolutionen och drack Vino Tinto gått ut sina utbildningar , fått fina jobb , stadgat sig , kanske bildadt familj och är inte längre särskilt vänster. Nu sitter dom inte på golvet och röker pipa och dricker Vino Tinto utan nu har dom fastnat i 100 kronors-rödvins-träsket och parmiddagar.

Vino Tinto är en bit svensk folkhems historia. En trotjänare som har sålts på Systembolaget i 64 år. Det är en fruktansvärd kulturskandal av Systemet att sluta sälja ett sånt vin. 1942 när Vino Tinto börja säljas på Systemet fanns ingen vindrickarkultur i Sverige. Vanligt folk drack mest pilsner och brännvin bara överklassen och snobbar drack vin och då var det dyrt vin som gällde. Vino Tinto som när det började säljas 1942 kostade 4.50 kronor blev ett verkligt folkligt vin. 4.5 kronor 1942 motsvarar i dagens penningvärde drygt 70 kronor så dagens facila pris på 49 kronor är ju ett fynd.

Vino Tinto ska tydligen sluta säljas i augusti så jag hoppas innerligt att jag hinner lägga vantarna på några buteljer när jag är hemma i fosterlandet. Möjligen så måste jag försöka få någon att handla åt mig så jag vet säkert att jag får mina buteljer.
Om jag någon gång skulle bli bjuden på en dejt som börjar med en romantisk promenad genom Rostsverige för att sen avslutas hemma med hemlagad middag och Vino Tinto sen utgång till ett skönt sunkhak och hångel mot en bardisk då kommer jag att gifta mig med honom.

kackelackor

Idag kom det ett paket från Japan. Det var Japanesevikingen Stefan som har skickat Gokiburi hoi-hoi alltså japanska kackelacksfällor.



Tusen tack Stefan! Du vet redan att har du vägarna förbi finns guide , tolk , gratis tapas och diverse drycker. Jag kan också rekommendera alla att läsa Japanesevikings blogg. En av nätets bästa och roligaste.

Av en tillfällighet hittade jag för ett par dagar sen en liknande spanska kackelacksfälla. Naturligtvis var det inte lika fina hus men det var en låda kackelackan skulle lockas in i och sen fastna på ett klibbigt golv.



Så nu blir det tävling i mitt kök. Japansk mot spansk fälla. Den japanska är iallafall mycket finare än den spanska. Fast sen jag sprayade som en galning med någon superspray så har jag inte sett en enda liten kackelacka

barn på bröllop

Läste i Aftonbladet om barn på bröllop. Tydligen är det något som stör många. Personligen har jag inte tänkt på det tidigare för på dom bröllop jag har varit har det funnits barn utom på mitt eget men där fanns inga gäster alls.

I mars skrev jag om två restauranger i Göteborg som har barnförbud eller iallafall hade i höstas. Den japanska restaurangen Sakura och restaurng Skojarbacken. Jag berättade det här för spanska vänner som tyckte det var helt obegripligt. I Spanien och i många andra länder är det en självklarhet att barnen är med på fester och restauranger och att man har trevligt tillsammans över generationsgränserna. Här ser man barn på så gott som alla restauranger och dom är med till sent på kvällarna , ibland ser man hur en liten somnat i någon förälders famn medans föräldrarna fortsätter sitta och prata och ha trevligt med sina vänner. Naturligtvis ska barn slippa se sina föräldrar fulla men att gå på bröllop eller restaurnag är inte samma sak som att supa sig full. Föräldrar kan ju sitta hemma och supa sig fulla också så att porta barn på restauranger och fester gör inte att barnen slipper se sina föräldrar fulla.

Även om svenska barn gernerellt har det ganska bra och tryggt men bra dagis , bra boendestandard, trygg uppväxt , materiellt sett bra så lever dom väldigt mycket i en "barnvärld" som är separerad från dom vuxnas "värld". Ser man sig om i världen är den svenska synen ganska ovanligt. Jag är nog själv väldigt kluven för visst har barn det bra i Sverige men det här att svenskar inte kan umgås med barn har jag svårt för.

I Spanien har jag aldrig träffat på någon som inte gillar barn. Det gäller inte bara människor som inte har egna barn utan även tonåringar och pensionärer busar och skrattar mot barn. Barn är välkomna överallt och får ofta mer uppmärksamhet av föräldrarna.

Även om alla som kommenterar här på bloggen är snälla och trevliga så känns det som om det inte är helt populärt att vi svenskar som bor utomlands klagar på Sverige. Så jag ska påpeka som så många gånger förr att jag gillar Sverige väldigt mycket. För några dagar sen köpte jag en flygbiljett till hemlandet och mitt plan kommer att landa 1 på natten. Tyvärr verkar jag missa sista flygbussen , annars tycker jag det låter helt underbart att åka flygbuss och från flygbussen vandra ensam på folktomma gator och öde torg. Jag blir helt euforisk när jag tänker på det. Folktomma gator , öde torg , nattkyla , kanske förfall och nergångna hus. Men eftersom det inte blir så utan taxi så kommer jag nog att ta en nattlig promenad i en sunkig del av stan vid något annat tillfälle.
Jag ska ju köra bil från Sverige till Madrid och jag blir helt euforisk när jag tänker på att köra genom det vackra svenska sommarlandskapet. Det finns så mycket jag tycker om och längtar efter i Sverige även om jag trivs mycket bra i utlandet också.

onsdag, juni 28, 2006

taxi

Något som alltid stör mig är när folk vinner mycket pengar men inte gör nåt för dom. I TV4 kan man se folk sitta och skrapa trisslotter i direktsänding. När Bengt Magnusson sen frågar vad ska du göra för dom 3 miljonerna och den nyblivna miljonären svarar, nja ingenting tror jag , ha dom på banken , ja vi kanske ska måla om garaget också men annars inget särskilt , svärmor ska få några tulpanlökar till sina balkonglådor för det var hon som köpte lotten. Det är ju så sjukt provocernade att såna männsikor vinner pengar. Nästan alla som skrapar lotter i TV4 verkar vara såna. En annan märklig sak är att det så gott som aldrig är någon under 65 år som skapar i TV4. Har triss någon bestämmelse att bara pensionärer får vinna pengar eller är det bara pensionärer som får köpa trisslotter?

Nästan ännu värre är det att höra om dom som vunnit sjukt mycket pengar säga , nä jag ska nog jobba kvar på mitt jobb på ett elektriskt lager , det skulle vara tråkgt att inte ha nåt att göra. Inte ha nåt att göra? Det finns ju hur många grejer som helst man kan göra som är roligare än att jobba. Det är ett hån mot alla oss som är löneslavar och hatar våra jobb.

Som motvikt till det här tänkte jag berätta om en historia som jag läste i en tidning för ganska många år sen. En medelålders tungt alkoholiserad finsk man i Norrköping vann pengar på en trisslott. Han hade inte varit i Finland på många år så han bestämde sig för att åka och hälsa på sin pappa som bodde i en liten by en bra bit norr om polcirkeln. Pappan uppe i norra Finland fyllde dessutom år så ett besök passade ju bra.
Trissvinnaren gick in på Systembolaget och bunkade inför resan norrut sen beställde han en taxi och bad den köra honom till pappan i norra Finland. Nu minns jag inte resans pris men dyrt blev det och hela trissvinsten brändes på taxiresan och bunkringen på Systembolaget. Taxichaffören fick förresten också vara med och äta tårta på pappans födelsedagskalas.

nu blir det reklam

Jag hittade den här bloggen Helt underbar. Min hemlängtan växer till oanade propotioner när jag ser sånt här. Kanske är det jag som är konstig men jag har en böjelse för nergångna sunkiga miljöer. Jag bara njuter av bilderna. Glamour , flärd och lyx är verkligen inte min grej. Jag gillar verkligheten.

När jag ändå gör reklam så tänkte jag passa på att lyfta fram en blogg till. Den är inte dekadent utan skrivs av en otroligt kunnig tjej som verkligen kan skriva.Med hennes språk borde hon inte blogga utan skriva bok istället. Bloggen är ett måste för alla som vill lära sig mer om Spanien och Latinamerika. Här hittar ni Nadias blogg.

Alla mina länkar är jättebra och jag skulle egentligen kunna göra reklam för alla bloggar jag har länkat. Så naturligtvis kan jag rekommendera flera och det kommer jag säkert att göra någon annan gång.

Spanien - Frankrike

Varit på en bar med bara spanjorer och sett Frankrike slå Spanien med 3 - 1. Ingen munter stämning på den baren precis. Jag vet inte vad jag ska tycka. Jag bor i Spanien , men är sjuklig frankofil så det fanns kanske ingen förlorare eller vinnare för mig ikväll. Möjligen tycker jag det är kul att det gör så bra för Les Bleus när Zidane spelar sitt sista mästerskap. Eller bra och bra , hittils i VM har dom ju inte spelat så bra men i dagens match var dom lysande. Zidane spelar ju i Real Madrid som alla här i norra delen av Madrid håller på eftrsom deras hemmaarena Santiago Bernabeu stadion ligger i norra utkanten av stan. Fast vi har ett division två lag här ute i min stad men jag har dålig koll på dom.

Real Madrid fan blir jag dock aldrig. Av princip håller jag inte på "superlag" , jag gillar "underdogs" och vanliga folkliga lag. Jag är född på Söder i Stockholm så självklart är jag Hammarbyare och har bott länge i Göteborg så en liten del av mitt hjärta klappar naturligtvis för GAIS. Jag fattar inte hur infödda göteborgare kan hålla på nåt annat lag... eller infödda stockholmare som jag själv kan hålla på nåt annat än Bajen...

Åter till kvällens match , Zinedine Zidane är och förblir en av dom största fotbollsspelarna i klass med Pelé och Maradona. Möjligen är han den största. Kändes kul att han fick göra mål även om det var mot mitt nya förmodligen tillfälliga hemland.

Jag antar att det måste ha varit annorlunda att se matchen på fransk TV än på spansk TV. Den spanska kommentatoren var optimistisk hela tiden men det verkade nästan maniskt i slutet. Han hade någon förhoppning om att Spanien den sista minuten skulle peta in två mål. Spanska sportkommetatorer är 100 gånger mer intensiva och känslomässiga än sina svenska kollegor. På spansk TV visades också festen vid 1-0 målet och sen besvikelsen vid Plaza de Colon i centrala Madrid , ett stort torg där matchen visas på storbildskärm och mängder av spanska fans samlas.

Trots min sjukligt frankofila läggning så tycker jag nog ändå att Frankrike vann rättvist.

tisdag, juni 27, 2006

mera problem

Det gick ju så bra att få svar på dataproblemet så jag tänkte fortsätta utnyttja er som läser här som problemlösare.
Sen i höstas har jag använt Skype och det har fungerat hur bra som helst. Nyligen laddade en person jag känner ner Skype och vi har gjort några försök att prata. Det har gått ganska dåligt för samtalet bryts hela tiden. Hittills har vi ringt upp om och om igen och visst det går men är inte särskilt kul. Det bryts ofta och ibland bara efter 30 sekunder eller 1 minut. Ingen av oss har något som helst problem när vi "skypar" med andra.
Även ljudet har varit lite konstigt , det har låtit som en fax i bakgrunden ibland och ibland har det låtit "burkigt" och långt borta.
Är det någon som har någon idé eller tips på vad som kan vara fel och vad vi ska göra åt det? För vi vill ju kunna prata med varandra och Spanien - Sverige är onödigt dyrt på vanlig telefon.

dataproblem

Jag har sen några månader ett problem med min dator som jag inte kan komma till rätta med så jag tänkte prova att efterlysa hjälp här på bloggen. Förra gången funkade det.

Jag har en bärbar HP som är 2.5-3 år gammal som började krångla för några månader sen. Helt plötsligt kan den utan förvarning stänga av och sen går den inte att sätta på igen på ett tag. Den stänger inte ner fint som när man avslutar utan sidan man håller på med "fryser" några sekunder som om datorn hängde sig , för att sen bara slockan. Den blir ibland väldigt varm , speciellt på undersidan när den står på en längre tid om det har med saken att göra vet jag inte.

Jag har scannat med diverse virusprogram , plockat bort allt som ser minsta skumt ut och sitter bakom en brandvägg så jag tycker inte det borde vara virus. En kompis föreslog att det kunde vara en så kallad hårdvarukonflikt men jag har provat att flytta om mellan uttagen utan resultat.

Så om någon har något förslag hur jag ska komma till rätta med det här ,blir jag jätteglad. Tveka inte att skriva en kommentar eller skicka ett mail

hångel

I Spanien är det absolut inte ovanligt att man ser ungdomar som verkligen grovhånglar på parkbänkar , i parker och andra offentliga ställen. Speciellt på kvällarna under den varma delen av året är det en vanlig syn.
För några år sen satt jag med några vänner på en bänk på ett torg i den sydspanska staden Malaga och drack lite och diskuterade kvällens utgång. På alla andra bänkar på torget pågick minst sagt avancerat hångel. Efter ett tag blev det smått generande att sitta där och vi visste knappt åt vilket håll vi skulle titta.
Sånt här avancerat bänkhångel är inget unikt för Malaga utan nåt man ser överallt i Spanien även om det oftast inte är så många par på samma gång på samma plats.

En anledning till att unga spanjorer ägnar sig åt så pass avancerade övningar offentligt är att dom sällan har någonstans att vara. I Spanien bor man vanligen hemma tills man gifter sig , både singelhushåll och sambos är mycket ovanligare här än i Sverige. I storstäderna blir det vanligare och vanligare med sambos men då är det ofta under en kortare period innan man gifter sig som man bor tillsammans. Att bo ensam är ovanligt , och ses nog av många som lite suspekt , även i dom större städerna utan då bor man hellre fortfarande hemma tills man är över 30 år.

Spanska familjer är ofta mer trångbodda än svenska och inte sällan är mamman hemmafru eller så har man en äldre släkting boende hos sig. Så även om unga spanska par skolkar från skolan är det inte säkert dom har någonstans att gå om dom vill vara ifred.
Svenska föräldrar i allmänhet har nog ovanligt stor tolerans för om deras hemmaboende ungdomar låser in sig på rummet med en pojk- eller flick-vän.

Överallt i Spanien finns gott om billiga hostal (små enklare hotell). Dessa används inte bara av turister som vill lägga så liten del som möjligt av reskassan på boende utan även av unga par som vill vara i fred. Det här är för övrigt inte enbart ett spanskt fenomen. Jag bodde på ett hotell i Singapore som verkade vara ett favoritställe för unga par som ville vara i fred några timmar.

måndag, juni 26, 2006

20000

Idag när jag gick in på bloggen såg jag att räknaren jag installerade 1 maj hade passerat 20000. Jätteroligt! Tack allla ni som läser! Det är så kul att skriva och att bli läst och få kommentarer. Hoppas alla fortsätter läsa och att fler hittar hit och att ni skriver mycket kommentarer. Ska fira med att äntligen köpa min flygbiljett till Sverige i augusti. Kommer att bli trevligt jag längtar faktiskt till fosterlandet.

söndag, juni 25, 2006

pussar

Här i Spanien hälsar man inte genom att ta i handen utan man kindpussar. Män och kvinnor och kvinnor och kvinnor kindpussar men aldrig två män. Det är alltid en puss på varje kind. Även i Frankrike är kindpussandet ett vanligt sätt att hälsa där förekommer även att män kindpussas något jag tror är otänkbart i Spanien. Jag har aldrig sett två spanska män kindpussas. Kindpussandes är mer förlagt till den privata sfären , professionellt förekommer oftare handskakningar även om kindpussar inte är helt ovanlig

Spanjorerna kindpussar även folk dom känner ytligt och nya människor dom blir presenterade för. Man kan stå i en bar och börja prata med någon och kindpussas som hälsning. När man möter bekantas bekanta kindpussar man självklart dom. Jag har hört av några svenskar at dom upplevde det här lite väl intimt och smått obehagligt med folk dom inte kände. Personligen tycker jag att det är ganska trevligt trots att jag är en ganska blyg person. Jag skulle gärna införa samma sed i Sverige.
Pussarna ska inte vara hårda utan bara möjligen nudda vid kinden eller ofta pussar man i luften bredvid kinden.

Japanerna bugar. Indierna för ihop handflatorna med fingrarna uppåt , nickar och säger "Namaste". I Sverige kakar vi hand men många har en grupp av dom närmaste vännerna som man hälsar med en kram. Precis som i Spanien är det ovanligt att två svenska män kramas som hälsning men kvinnor och kvinnor och kvinnor och män.
Hur man hälsar varierar mellan olika länder. Genrellt sätt är nog dom flesta länder mer noga med titlar och man presenterar sig alltid med för och efternamn. Fast i mitt fall blir det alltid krångligt för jag har ett svenskt efternamn som ingen i Spanien kan uttala. Så jag får upprepa mitt efternamn hur många gånger som helst tills personen ger upp.

världens tråkigaste land

Det här var faktiskt lite kul även om jag inte håller med. Sverige är absolut inte världens tråkigaste land.
På många punkter håller jag inte alls med henne men hon har helt rätt i att den långa , mörka och kalla vintern är omänsklig.

It is a myth that Swedes are jolly, happy people. If this is what you think, it's because you have probably only met Swedes abroad. And of course they're happy overseas; they're not in Sweden any more. Även det här citatet har vissa poäng. Av någon anledning känner sig svensken glad och fri i utlandet. I ett flygplan på väg söderut är stämningen glad och uppåt. Ta samma flygplan på väg tillbaka till Arlanda , det är betydligt mindre muntert i höjd med Skåne då.

Fast att intelligenta svenskar skulle lämna landet håller jag inte med om. Det är mer en sån klyscha som "Frippe" och hans utlandssvenska vänner skrockar över.
Jag har sagt det förut , jag gillar Sverige men jag har svårt för klimatet. Just nu finns det inget ställe där jag hellre skulle vilja vara än i Sverige och jag är jätteglad att jag ska åka dit i sommar.

Jag funderade på vilket av dom länder jag har besökt som jag skulle klassa som världens tråkigaste. Thailand var ingen höjdare för mig men jag kan nog inte kalla det tråkigt. Inte heller Marocko blev jag stormförtjust i men jag ska ge landet en ny chans. Spanien har jag en sorts hat-kärlek till. Det finns en hel del saker som irriterar mig men jag skulle inte kalla landet tråkigt.

lördag, juni 24, 2006

midsommar i utlandet

Det blev faktiskt en riktigt lyckad midsommar i utlandet för mig. Maken åkte till IKEA och handlade sill , lax , köttbullar, knäckebröd , Kalles kaviar och annat , det blev till och med några burkar Norrlands Guld. För att känna mig extra midsommarfin satte jag på mig en vit klänning. På kvällen kom min bloggkompis Mandimoon och åt svenska läckerheter med oss. Vi hade sen supermysig kväll och pratade mycket om Göteborg. Jag är inte göteborgare men jag har bott där i 10 år och mina barn är födda där och jag tycker väldigt mycket om stan. Blev nästan smått avundsjuk på Mandi som ska vara i Göteborg hela sommaren. Så tusen tack för en trevlig kväll Mandi!

torsdag, juni 22, 2006

IKEA , dill och rom

Idag klockan åtta på kvälen visade termometern 40 grader och min familj var kloka nog att ligga vid poolen. Själv tog jag en tur till IKEA och kände mig allmänt svettig och äcklig. IKEA är verkligen inte ett av mina favoritställen här på jorden men eftersom IKEA i utlandet har svenskaffärer åker nog vi utlandssvenskar dit i tid och otid. Nyligen läste jag i en favoritblogg skriven av en svensk i utlandet att han hade hängt tio timmar på IKEA. Helt vansinning. För mig låter det som tortyr.


Ett av dom två IKEA som finns i Madrid. Flaggorna i kanten är den svenska , den spanska och Madrids röda med sju vita stjärnor. På alla officiella byggnader här sitter Madrids flagga tillsammans med Spaniens och EUs.

Tienda Sueca - Svensk affären, bjöd dom på knäckebröd , pepparkakor och blandat godis bl.a Djungelvrål så jag har säkert ätit en påse Djungelvrål ikväll. Jag har även utan framgång förklarat för skeptiska spanjorer i butiken vilken delikatess Djungelvrål är. IKEAs SDjungelvrål säljs i en kartong ihop med 2 påsar Zoo , en påse Brio och en påse Fruxo. Kartongen kostar 3.5 € så för att få 5 Djungelvrål får jag alltså betala 17.5 € , dyrt , men dom andra godispåsarna kan barnen eller mina pratsamma grannar äta upp. Bara jag får behålla Djungelvrålen.


Tienda sueca

Naturligtvis glömde jag mitt bankkort/VISA och mitt andra Mastercard hemma för det låg i en annan väska och inte hade jag överdrivet mycket kontanter på mig men jag tänkte betala min svenskmat med American Express. Just ikväll hade dom fel på sin kortmaskin och tog bara kontanter så det blev dillchips och knäckebröd och imorgon får jag åka tillbaka igen och fixa midsommarmat till övriga familjen. Inget jag ser fram emot.

Nu hoppas jag inte att min trädgårdstokiga mamma som lyckas med alla växter läser här. Någon dill till midsommar lär det knappast bli för min del.


Så här ser dillen jag odlar på balkongen ut. Jag fick en kommentar som löd så här :"Jag förstår inte heller varför det ska vara så svårt att få dillen att ta sig?!Jag försöker varje år, men alla försök har gått åt pipan. Vad är trixet?Nu odlar jag smörgåskrasse, omöjligt att misslyckas."

Säkert en av dom klokaste kommentarer jag fått. Tror det få bli krasse i mina krukor på balkongen också. Det enda som verkar fungera är paprikan men den är ju bara en decimeter hög och har ingen antydan till frukter än så jag kan inte vara säker på att den fungera. Krasse odlar ju barn på dagis på hushållspapper istället för jord. Det borde faktiskt till och med jag klara även om jag är tveksam. Jag vet faktiskt inte ens om man kan köpa krassefrön i Spanien och jag är osäker på vad det heter på spanska kanske berro. Det är nog vad jag skulle chansa på.

För att trösta mig för min misslyckade utflykt till IKEA och att jag måste åka dit imorgon igen smet jag in på Carrefour för att köpa mig en flaska Captain Morgan. Bredvid Kaptenen stod något så inbjudande som en rom från Venezuela som hette Santa Teresa.


Venezuela är ett av dom häftigaste läder jag har besökt. Skulle jag lista favoritländer och inte få ta med Sverige kommer Venezuela , Indien och Frankrike att hamna högt på listan. Frankrike för att jag är en sjukligt obotlig frankofil som borde läggas in för det. Indien har jag många gånger tänkt skriva en hyllning till på bloggen mn det verkar aldrig bli av.

Jag heter ju inte Teresa utan Therese officiellt stavs mitt namn Thérèse men jag skriver ofta utan accenteran och det är helt okey att andra gör. Min mamma läste en franskakurs när hon var gravis och därför har jag fransk stavning av mitt namn vilket är mer än okey för en frankofil som mig.
Här i Spanien har folk väldigt svårt för mitt namn och kallar mig alltid Teresa. Ibland sitter jag en kvart och förklarar vad jag heter och att det uttalas som Teresa fast utan a men det brukar ändå resultera i att folk säger jaha, Teresa.

Spanjorer har en egenhet att göra om namn. Till exempel kallas vår kungafamilj i spansk skvallerpress Carlos Gustavos , Silvia , Victoria , Carlos Felipe och Magdalena. Den schweiziska sagohjälten Wilhelm Tell kallas Guillermo Tell precis som den engelska prinsen William. Spice Girls kallades Las Chicas Picantes. Karl Marx kallas här alltid Carlos Marx och jag kallas Teresa.

Ibland kan jag känna att , vad skönt det vore att vara i Sverige (eller Frankrike) där jag slipper presentera mig med ett annat namn eller sitta en kvart och förklara vad jag heter till ingen nytta. Iallfall kan jag intyga att romen Santa Teresa romen var hur god som helst.
Jag som är ateist kan förstås aldrig bli helig och kallas santa Teresa. Santa Teresa var en nunna från staden Avila som ligger cirka 11 mil nordväst om Madrid. Hon levde på 1500-talet och hade en väldig direktkontakt med Jesus. 1975 när Franco dog på hospital La Paz i Madrid hade han ett relikskrin med Santa Teresas arm i sängen. Om det hjälpte mot hans synder är oklart och en gammal arm från 1500-talet är knappast vad jag drömmer om att ha i sängen.


Eftersom det är midsommarafton och man förväntas vara kär , glad och pilsk tänkte jag komma med ett råd. Jag är usel på kälek , förhållanden och sånt så jag personligen kan inte ge något råd men jag hittade det här som vänder sig till alla män. Jag har inget bra råd till kvinnor så håll till godo.

midsommar

Jag kan inte sova och har tråkigt så nu blir det svammel på hög nivå. Inget kvalitativt inlägg direkt , men vilka inlägg är det egentligen? Det känns ändå roligare att sitta och svamla ihop något här än att hänga på någon chat och chatta med 14 åringar och gamla snuskgubbar. Så nu är ni förvarnade om ni väljer att läsa vidare.

På fredag är det ju midsommarafton och i Sverige firas det för fullt. För ett år sen firade jag en jättefin midsommar på Marstrand i den bohuslänska skärgården. Nu på fredag har jag ingen aning om vad jag ska göra. Här i Spanien är det en vanlig dag så barnen går i skolan och maken jobbar. Det är mest för att jag har barn jag känner att jag skulle vilja ha ett äkta svensk midsommarfirande med dom.
Jag hade tänkt att ta en sväng till IKEA och köpa lite svensk mat. Har nu glömt att jag föråt mig på saltlakrits så jag hoppas verkligen att dom har djungelvrål fortfarande. Saltlakritslängtan har blivit jobbig igen. Det är typiskt att jag ska längta efter nåt som inte går att få tag i här. Klantigt av mig att inte se till att jag fått något nerskickat. Jag har ju hållit saltlakritssuget på en inte alltför jobbig nivå hela året på grund av snälla vänner som sett till att jag har fått regelbundna leveranser.

För några år sen jobbade jag med en kvinna som brukade använda uttrycket "tråkigare än knäckebröd" Då reagerade jag inte men hade någon sagt det idag så hade jag verkligen protesterat. Knäckebröd är verkligen en delikatess när man inte har ätit det på länge.
Eftersom jag är vegetarian som inte gillar att snapsa och min hemodlade dill inte verkar utvecklas som den ska så får jag titta på när maken och barnen äter sill och maken snapsar. Så får jag väl fantisera lite om vad jag skulle ha gjort om jag hade befunnit mig i Sverige. Så ska jag naturligtvis se Spanien slå Saudiarabien. Jag är helt fast i fotbollsVM nu , missar knappt något.

Här firas San Juan natten (på svenska Johannes natten) när vi firar midsommar men det är tydligen stora regionala skillnader hur den firas eller ens om den firas. Sommaren 2000 pluggade jag i den sydspanska staden Cadiz och där firades San Juan med att man tände eldar på stränderna som man hoppade över och så dracks det en hel del som på alla spanska fiestor. Hur San Juan firas i Madrid har jag ingen aning om.

onsdag, juni 21, 2006

klädsel

Angående det du skrev om att spanjorer klär sig mer strikt och propert; jag har inte varit i Spanien på sex år och då var jag i Barcelona som kanske inte är representativt för övriga Spanien, jag vet inte. Men i alla fall; där slog det mig att alla kvinnor var så jävla snyggt klädda medan killarna klädde sig som lodisar. Detta stämmer kanske inte längre?

I går fick jag den här kommentaren under inlägget sunkhak och jag tänkte att jag skulle fundera och spana lite och svara. Jag är fortfarande osäker så jag vill gärna ha mothugg eller medhåll i kommentarerna. Ni är ju några som känner till Spanien bra som brukar kommentera här. Så ni och alla andra får mer än gärna hjälpa mig.

Jag håller nog med ganska mycket att spanska kvinnor alltid är snyggt och väldigt kvinnligt klädda medans männen i större utsträckning ser ut som lodisar. Hockeyfrillan verkar just nu anfalla på bred front i Madrid. Jag ser bara fler och fler hockeyfrillor varje dag. Usch hoppas inte otyget sprider sig. En man som klipper en hockey ska veta att det är ett högst legitimt skäl för frun att ta ut skilsmässa och iklädd en hockey kommer hans möjligheter att ragga på singelmarkanden att vara ganska små. Fast samtidigt finns det nog betydligt fler strikt och propert klädda män här än i Sverige.

I Spanien är både män och kvinnor mer noga med hur man är klädd på jobbet. Inga gympadojer och shorts på jobbet. I allmänhet bär inte spanska män shorts annat än på eller i anslutning till stranden. Så ser man en man i Madrid i shorts kan man vara nästan 100%igt säker på att det är en utländsk turist.

Det här blev ett ganska luddigt svar. Jag hoppas på lite bra kommentarer som kan reda ut det här.

På tal om hår så är det ovanligt att unga spajorskor har kort hår. Nästan alla har långt , tjockt , vackert hår. Jag inbillar mig att det finns en skillnad mellan länder här. I till exempel Storbrittanien och Frankrike är kort hår på yngre kvinnor ganska vanligt men i Sverige och Spanien är det ganska ovanligt. Fast jag kan ju också ha helt fel. Jag har inte kollat upp det på något sätt utan det är bara en känsla.

madroño


Björnen som står på bakbenen och äter frukten från madroño eller strawberry tree (jag vet inte om trädet har ett svenskt namn , jordgubbsträd kanske...) är symbolen för staden Madrid. Statyn på bilden står på Puerta del Sol som är ett av stans mest kända torg.

Nu är det ont om björnar i Madridtrakten men en gång fanns här stora skogar där björnar , vargar , hjortar och andra djur strövade omkring. Det är lite svårt att tänka sig när man ser det kala slättlandskapet med bergen i fonden och dom många olivodlingarna.
Hur gott det är om madroño-träd kan jag inte riktigt uttala mig om men


så här ser dom ut iallfall.


Så här ser bären som sägs likna jordgubbar ut. Av bären gör man här i Madrid en sorts tung , söt ganska stark dryck som också kallas madroño. Vill man provsmaka eller köpa en snygg souvernierflaska som ser ut som statyn med björnen och trädet rekommenderar jag bar El Madroño vid Plaza de Puerta Cerrada 7 , ett stenkast från det berömda torget Plaza Mayor. Baren har dessutom goda tapas till bra priser , trevlig personal och gemytlig atmosfär. Själv har jag bara smakat madroño en gång och tyckte inte det var så där fantastiskt gott men inte heller odrickbart.

Jag har tittat på vissa träd och funderat om det kunde vara madroño men jag kan inte bestämma mig. Trots att jag har föräldrar som har sin trädgård som största intresse har inget gått i arv till mig.
Jag kan se skillnad på en älg en uggla och en björk men där någonstans går gränsen. Visst tycker jag att det är trevligt att ha lite grönt i bakgrunden när man äter middag eller tar en drink på verandan men jag förstår inte varför man ska behöva gå dit. Så skogspromenader kommer inte att stå med som intresse om jag någon gång mot förmodan skulle sätta in en kontaktannons

Spanjorerna har inte alls samma förhållande till naturen som svenskarna. Svenskarnas förhållande till naturen är närmast sakralt. Varje svensk kan namnet på skogens blommor , träd , fåglar mm. Spanjorer som inte har specialintressen säger bara bolmma , träd , fågel. Ingen spanjor plockar blommor ute på en äng och tar med hem och sätter i en vas. Blommor är något man köper i blomsterhandeln.

Jag tänkte inte så mycket på det här med naturen när jag bodde i Sverige men så här i utlandet har jag funderat en del på svenskarnas förhållande till natur och faktiskt kommit att sakna skogen. Senare i sommar när jag ska bila från Uppsala till Madrid kommer det att vara underbart att köra genom ett vackert sommar Sverige. Jag kommer att bli alldeles varm och lycklig av all skog , grönska och den rena luften.

tisdag, juni 20, 2006

sunkhak

Hittade den här definitionen av ett sunkhak på sunkhak Jag gillar sunkhak. Jag tycker det är trevligt att dricka några öl eller lite vin ihop med några kompisar och sitta och snacka. Inget krav på att behöva klä upp sig och stå och fixa med hår och make-up i timmar innan utgång. Jag är inte så mycket för att dansa även om det kan hända någon enstaka gång. Hamnar jag på ett dansställe så brukar jag hänga i baren istället. Undrar om inte nästan alla ställen i Spanien skulle bli klassade som sunkhak efter dom här definitionerna.

Sunkhak är ett alternativ.

När andra krogar ser ett egenvärde i exklusivitet och möjligheten att välja ut sitt klientel, står sunkhaken för uppriktigt demokratiska ideal. Självklart kan man ibland uppskatta besök i den övriga krogfaunan, men sunkhaken måste alltid finnas där som en motvikt.


Saker som är viktiga när vi utser sunkhak:

1. Priset på öl.
Det ska vara lätt att gå på sunkhak. Och om ditt besök blir dyrt ska det bero på att du varit där för länge och druckit för mycket, inte för att ölen kostar 54 kronor. Ett riktmärke för sunkhak är att en öl inte kostar mer än 30 kronor.

Här är det nog omöjligt att hitta ett ställe där ölen kostar mer än 30 kronor.

2. Garderober.
Får gärna finnas. Men tvinga oss för allt i världen inte använda dem. Det bör inget sunkhak göra.

Att garderober överhuvudtaget existerar är sällsynt i Spanien och jag tvivlar på att man någonstans tvingas använda dom.

3. Köer.
På posten köar man och när man ska åka lift. Men inte när vi går på krogen. Sunkhak bör i det längsta undvika köer och framför allt: inte uppmuntra dem.

Krogköer verkar vara ett svenskt eller iallfall skandinaviskt fenomen. Det är sällsynt i utlandet.

4. Klientel.
Sunkhak är öppna. Tillgänglighet bör vara en ledstjärna. Hos bra sunkhak är alla välkomna. Oavsett ålder, storlek på plånbok eller klädsel.

Visst på spanska barer spelar ålder , storlek på plånboken eller klädsel ingen som helst roll. Krav på vissa kläder tror jag inte ens dom hippaste och trendigaste klubbarna i Madrid har. Spanjoerer i allmänhet klär sig dock striktare och proprare än svenskar i allmänhet.

Sunkhaken är helt klart en skön motvikt till den andra krogfaunan. Sidan om sunkhak behöver dock en kraftig uppdatering. Det finns en drös sunkhak i Stockholm , två i Göteborg och inga i övriga landet. En tävling som korade Sveriges bästa sunkhak hade inte heller varit så dumt.

Kvällens fotbollsmatch mellan Sverige och England bör för övrigt avnjutas på ett skönt sunkhak.


hemresa

Jag har nog gett intrycket av att jag har svår hemlängtan. Det är inte riktigt sant för jag trivs i Spanien också. Men svensk sommar och VM kan definitivt spä på hemlängtan. I vintras när jag såg bilder med snö från fosterlandet kändes jag minst av allt hemlängtan. Sen känns det ganska lätt att lära känna folk här men det stannar på ett mycket ytligt plan. Inte för att jag har som vana att vräka ur mig alla mina innersta känslor för alla mina vänner så det spelar ingen roll. Men jag saknar människor som känner mig väl. Även om det kan vara avslappnat och kul att umgås med folk här så finns det inget skönare och mera avslappnande än att vara med dom som känner en väl.

Sen saknar jag att kunna använda mitt språk överallt för även om jag pratar bra spanska så uttrycker jag mig inte lika lätt som på svenska. Så blir jag av någon anledning trött i huvudet när jag pratar spanska längre än ungefär en timme. En annan sak som kan vara jobbig men också intressant är att jag inte alltid vet vart jag ska vända mig om jag behöver något eller behöver hjälp med något. I Sverige är sånt så självklat man vet vilken myndighet man ska ringa när , hur man får tag i en viss läkare man behöver och annat

Sen finns det en osäkerhet hur det ska bli med jobb här i höst eller om jag ska åka någon annstans och jobba. I Sverige känns det som om jag har en egen identitet på ett helt annat sätt. Här blir jag mest ett bihang till maken. Spanien skulle inte heller ha varit mitt första val av land att flytta till om jag kunde välja fritt.

Samtidigt mår jag riktigt dåligt av kyla och trivs bra i det spanska klimtatet och den spanska livsstilen. Jag vet inte ens i vilken del av Sverige jag skulle vilja bo eller om jag kan få något jobb i Sverige. Det finns väl även lite andra funderingar också. Men det är inte så kul att läsa mina tankar och känslor och eftersom jag har valt att blogga med mitt riktiga namn så får det inte bli för personligt här.

Just nu kollar jag flygbiljetter. Flyga till Sverige 25 eller 26 juli eller 18 augusti? Jag vet inte. Ingen annan lär väl kunna bestämma åt mig , men om någon har ett förslag tas det gärna emot. Det är halva priset 18 augusti jämfört med 25-26 juli. Ska köra bil tillbaka så det är bara en enkel resa. Bilresan ensam genom större delen av Europa känns både spännade och lite nervöst. Fast har jag tur kanske jag hittar någon som vill följa med för det kan ju vara trevligt att ha någon att prata med. Tänkte slå till och köpa en biljett idag eller imorgon eller...

medalj

Alla ni som orkade läsa igenom Therese goes personlig blev ju lovade en medalj. Varsågoda, här är den. Skriv ut , klipp ut och håll till godo.
Medaljen är förresten till alla er som orkar läsa här och speciellt till er som kommenterar flitigt. Innan jag började blogga hade jag aldrig trott att det skulle vara så roligt att bli läst och få kommentarer.

Länken till medaljen hittade jag hos El Mango

måndag, juni 19, 2006

VM-träsket och monarkin

Det är bara att erkänna , jag är ohjälpligt fast i VM-träsket och det är så härligt!Naturligtvis så visste jag redan innan VM att jag skulle fastna i det här träsket , det gör jag varje VM och EM och jag har inte missat många matcher. Att jag dessutom bor i ett av världens mest fotbollstokiga land och ständigt pratar fotboll med alla har också hjälpt mig att fastna än värre i träsket.

Ikväll såg jag Spanien vinna över Tunisien med 3-1. Lite jobbig match för alldeles i början gjorde Tunisien 1-0 och det resultatet stod sig en bra bit in i andra halvlek. I år tycker jag att det spanska laget ser fint ut så jag tror att Spanien kan gå långt. Fast trots att jag bor här och gillar landet har jag svårt att uppbåda den där verkliga känslan som jag får när jag ser Sverige (eller Danmark eller Norge i brist på Sverige) spela. När målen kom skrek alla grannar , vissa gick till och med ut på balkongerna skrek , blåste i trumpeter och kastade smällare. TV visade att på Plaza de Colon i Madrid där en storbildsskärm visar alla Spaniens matcher dansades det och tjoades och badades i fontänen. Plaza de Colon är ett väldigt stort torg i centrala Madrid och nu var det helt packat av glada spanjorer. att det nästan omedelbart efter matchen kom ett kaftigt regn och åskväder la ingen sordin på stämningen. Blixtarna tolkades säkert bara som om att även himlen firade Spaniens seger och här är ju regnet varmt och skönt och oftast snabbt övergående.

Jag är absolut inte deppig men i maj och juni har jag haft periodvis hemlängtan och längtan efter folk jag känner väl. Idag fick jag till exempel ett gulligt mail från en kompis och då tänkte jag att jag har inte sett radhuset som hon har flyttat till , jag kunde inte gå på inflyttningsfesten och jag har inte träffat hennes älskling och det kändes lite tomt och vemodigt. Just i morgon kommer hemlängtan att bli ännu starkare. Det finns ju ingenstan jag hellre vill se Sverige vinna över England än på en bar i Sverige. Då skulle jag varken hångla mot bardisken eller titta för djupt i romflaskan utan bara njuta av skön fotboll. Helst skulle jag vilja se matchen på ett skönt sunkhak där Boten Anna garanterat inte spelas. Kan förresten någon som känner till Göteborg förklara hur Kellys kan ha högre poäng än Sejdeln ? Sejdeln är ju så mycket sunkigare än Kellys.

På tal om Sverige fick jag för några år sen frågan "Vad har man en kung till och varför" av en schweizisk kompis. Jag hade ingen aning om vad jag skulle svara på frågan. För mig är det också obegripligt varför ett land har en kung. Ingen kan väl på allvar tro att kungen , Silvia , Victoria eller någon annan Bernadotte hjälper svenska företag att göra affärer i utlandet. Den som har ett uns koll på ekonomi förstår väl att affärer mellan internationella storföretag genomförs av ekonomiska skäl inte för att en kul kung , en leende drottning eller en vacker prinsessa dyker upp på en mottagning.

Att kungen skulle göra reklam för Sverige känns också absurt. Vaddå reklam för Sverige ? Ska han locka hit turister då? Finns det någon svensk som hellre åker till Beligen än Frankrike på semester eftersom Beligen har ett kungahus , något som Frankrike saknar. Ska utlänningarna bara lära sig att Sverige existerar? Gör dom det genom att en kung dyker upp och vinkar någonstans.

Idag läste jag i Aftonbladet om att kungen och Silvia firar sin 30 åriga bröllopsdag. Naturligtvis var Herman Lindqvist som verkar sjukligt besatt av kungligheter intervjuvad. Han berättade "intressanta" saker som att Silvia hade en turkos dräkt när hon träffade kungen och att kungen gillar att laga ostsufflé. Är det verkligen någon annan än Herman som bryr sig om sånt.

Jag tycker det är lite tråkigt att Herman har blivit förste hovrövslickare på heltid. Jag gillar hans kåseriböcker om han och hans familjs liv i olika länder och jag gillade hans historieprogram i TV men nu verkar det bara gå utför. Även fast jag tillhör den skaran som har läst historia och arkeologi vid universitetet och hört kursare och kollegor förfasa sig över Hermans historia så gillar jag den. All historia behöver väl inte vara skriven av fackfolk och man måste väl kunna läsa in sig på ett ämne och skriva ne bok om det oavsett om man har universitetspoäng i ämnet eller ej. På universitet finns tyvärr ganska ofta en snobbism och en tro på att man tillhör någon sorts begåvningselit i samhället för att man har klarat av universitetspoäng.
Jag har läst några av Hermans historieböcker och tycker dom är helt okey. Ett stort plus till Herman är också att han har bidragit till att öka folks intresse för historia. Nu har ju till och med universitetsutbildade historiker som Dick Harrisson och Peter Englund börjat skriva populärhistoria. Jag tycker det borde vara en ära för varje forskare att i bokform beskriva sitt ämne så att även vi vanliga dödliga förstår. Att skriva populärvetenskap borde helt klart ha en högre status vid universitet och högskolor.

kontaktannonser

Igår hamnade jag i en diskussion om kontaktannonser. Vi är nog många som trots att vi varken skulle sätt in eller svara på en annons ändå alltid läser kontaktannonserna. Kanske finns det fördomar att det är ensamma personer som lever ett sunkigt liv som har svårt att träffa någon som sätter in kontaktannonser. Inget kunde vara mera fel för i dom flesta annonser beskrivs personen som "ser bra ut enligt andra" "har ett rikt socialt liv" "ordnad ekonomi" och naturligtvis är mysiga hemmakvällar ett av dom stora intresserna. Skogspromenader brukar också vara populärt intresse i kontaktannonser. Partnern ska vara lika perfekt och har personen i fråga barn så står det "barn iget hinder" men är det en man eller kvinna utan barn som satt ut annonsen står det "inga barn". Jag har aldrig förstått varför man inte kan träffa någon som har barn även om man inte har barn själv.

Sen finns det dom som har jäkligt höga och specifika krav. För några år sen läste jag en annons där en kille sökte en tjej i 30 årsåldern. Hon skulle bo på landet , vara vegetarian och oskuld.
En annan gång såg jag en annons som ett fettfetischist hade satt in , han sökte en kvinna som vägde minst 100 kilo men det fanns ingen gräns uppåt , ju större desto bättre som han skrev. Vissa har också krav att träffa någon från en viss världensdel. Afrikansk , asiatisk , latinamerikans kvinna sökes.

Av någon anledning är det betydligt fler män än kvinnor som sätter in kontaktannonser. Väldigt många som skriver är också nykteriskter eller "alkohol- och tobaks-fri" som det brukar heta på kontaktannonsspråk.

Så finns det en typ av kontaktannonser som är mer som efterlysningar. Vi sågs på Finlandsbåten förra helgen du hade en nåt rött eller möjligen blått på dig. Jag tror du var blond eller mörk iallafall inte rödhårig. Du hette Lisa , Lisbeth , Lena eller något likande och jobbade som kassörska , damfrisörska eller busschafför. Anledningen till att dessa annonser ofta är så förvirrade är att mötet skett när personernas promillehalt var minst sagt hög.
En gång såg jag faktiskt en annons där det stod "du kom cyklande på Drottninggatan en tid och datum , du hade vit kavaj , ljust hår , jeans och var så vacker att jag måste få träffa dig."
Ett tips till den som är desperat som jag hittade hos Argaste är att ringa på den typen av annons och säg att det är du som är Lisa. Han var troligen så packad att det inte spelar någon roll om du är lik den verkliga Lisa eller inte. Om han säger nåt säg bara att du har linser , har färgat håret eller nåt.

Även i spanska tidningar finns det kontaktannonser men här är det mer inriktat på sex. Nymfoman söker män , hemmafru söker heta träffar dagtid , man som är outtröttlig i sänghalmen söker fördomsfri kvinna och liknande är inte alls ovanligt och det är inte i porrtidningar utan i gratistidningen Metro. Har Metro i Sverige kontaktannonser förresten?

Visst är det trist att så många människor känner sig ensamma. Säkert sätter många in kontaktannonser för att dom vill hitta en partner att leva med. Man vill gräla över frukostbordet , storhandla på ICA Kvantum , gosa , ha någon att vakna bredvid , påta i trädgården , dricka kvällskaffe på uteplatsen tillsammans och allt det där som dom flesta par gör.
Men jag tror att dom svenska kontaktannonserna handlar precis lika mycket om sex som dom spanska det är bara det att svenskarna inte vågar skriva det rakt ut.

För på många sätt är det skönt att vara singel. Men det är lite trist med alla oseriösa kroghångel , one-night stands som blir till tre träffar innan det rinner ut i sanden. Sexbrist är nog trist för dom flesta oavsett om man är singel eller inte för det finns ju även dom som lever i parförhållanden som sätter in kontaktannonser. Har man ingen pilsk granne eller jobbarkompis man kan förföra eller någon kompis av motsatta könet som kan ställa upp som kk och är less på kroghångel så satsar nog många på kontaktannonser. Många som sätter in kontaktannonser verkar vara nykterister och då kanske det är knepigare att få till ett kroghångel , våga förföra den pilska grannen eller fråga en kompis om han eller hon ställer upp som kk. Många kanske behöver stärka sig med några glas innan man gör en sån framstöt.

Jag kan inte förstå hur "mysiga hemmakvällar" kan klassas som ett intresse men se det som att en mysig hemmakväll är en kväll då man är hemma och ägnar sig åt mer eller mindre avancerat sex då låter det genast mer som ett intresse. För vad skulle annars en mysig hemmakväll vara? spela Bingolotto och äta chips och dip? Skogspromenader betyder naturligtvis att den som har satt in annonsen gillar att ha sex ute i naturen.
Nu fick jag inte riktigt medhåll på den här punkten igår när vi diskuterade kontaktannonser men jag är helt övertygad att minst 95% av alla kontakannonser handlar bara om att hitta någon att ha sex med inte att fixa ett förhållande. Det kan möjligen bli en trevlig bonus om man eventuellt är lagd åt "förhållande-hållet". Nöjer man sig bara med att träffas onsdagar och lördagar för rejält sex så kan man ju skippa barhångel och krograggande och bara satsa på att festa så hårt som möjligt med kompisarna när man är ute.

foto

Nu har jag varit modig och lagt ut ett foto på mig själv. Får se hur länge det varar. Jag kanske ångrar mig och lägger ut koalan Blinky Bill igen. Jag tycker egentligen inte om att synas och blir aldrig bra på kort , det här har jag dessutom tagit själv. Men jag tycker det är kul att se andra så jag väljer ett något suddigt foto där jag inte syns så bra. Och till er som känner mig , ja, jag har klippt av mycket hår , det slutar straxt ovanför axlarna nu. Jag har nästan alltid haft långt hår men i februari klippte jag av det på den spanska frisörens inrådan och jag är nöjd

söndag, juni 18, 2006

boten anna

Jag har bloggat i snart ett halvår och en hel del personer har hittat hit och kommenterat. Något som jag tycker är jättekul och uppskattar enormt. Mera kommentarer, tack!

Några gånger har jag blivit kritiserad för att jag skriver om Sverige där jag inte längre bor. Svenskar boende i Sverige verkar ogilla att utlandssvenskar som jag , Frippe och andra har åsiker om vad som händer och sker i vårat fosterland. Eftersom jag nästan alltid skriver hur mycket jag älskar Sverige och svenskar så brukar jag få kritik från svenskar boende i Sverige som tycker att Sverige är trist, stelt och där härskar jante och svenskar är tråkiga , tystlåtna mm...

Nu ska jag göra ett undatag och kritisera Sverige och svenskarna. Jag läste häromdagen hos MikeBike om en video Boten Anna Naturligtvis trodde jag det var ett skämt även om det inte var något roligt skämt för låten och videon gav mig verkligen rysningar. Lyssna och titta på egen risk!

Nu har jag fått höra att det här är den stora sommarhiten i mitt forna hemland. Varför? Vad har gått snett? Är det för att jag inte ska känna mig välkommen när jag ska till Sverige senare i sommar?
Precis på samma sätt som mexikanare stoppar koriander i all mat för att jag inte ska känna mig välkommen i Mexico.

Nu vet jag inte om jag vågar gå ut i Sverige om jag ska behöva höra den här låten 10 gånger på en kväll. Fast sitta hemma och mysa är också rätt okey även om det inte resulterar i hångel mot bardiskar. Mina enda svenska nöjesplaner är förhoppningsvis en fest i Stockholm om vi lyckas fixa en helg som funkar. Men jag är fexibel och har inte köpt flygbiljett än så det ska nog gå. På den festen får inget ljushuvud koma på att vi ska spela Boten Anna för då finns det risk att cdspelaren åker ut genom fönstret. Nej jag tror att hon som ska ha festen är så pass vettig att hon sätter stopp för sånt ofog. För den här låten är verkligen något ofog. Usch inte ens i mina värsta gamla ungdomssynder skulle jag komma på att göra en sån här låt.

Har svenskarna ingen musiksmak? Smurfhits har ju toppat försäljningslistan inte bara en gång utan sju! gånger i Sverige. Jösses. Ett tips till alla svenskar som trots allt har musiksmak är att utlandet är fullt av krogar där Boten Anna garanterat inte spelas. Ibland kan jag drabbas av stark hemlängtan men när jag hör sånt här känns det plötsligt skönt att jag har lämnat fosterlandet.

lördag, juni 17, 2006

golf

Jag kan inte riktigt släppa det här med Frippe som spelar golf Golf verkar vara något som varje äkta utlandssvensk bör ägna sig åt.
Det får mig att tänka på en scen i Sällspasresan av Lasse Åberg. När Gösta som har har gul tröja ska köpa en bungalow åt en klient av han i röd tröja. Efter att dom har pratat affärer frågar Gösta
- Spelar du golf? Det är ett härligt spel!
Naturligtvis spelar han golf så går dom en golfrunda tillsammans och följande dialog förekommer



- Jag har hört att krimminaliteten har ökat här nere sen Franco dog
-Ja , folk har ingen respekt för polisen längre. Dom har fått sina demokratiska rättigheter lite för fort. Det var bättre på Francos tid.
-Ja det är likadant i Sverige . Det är en skrämmande utveckling. Ingen moral.



Gösta slår bollen i vattnet gång på gång och blir allt mer irriterad
-Jag pliktar ett slag. Jag slår mitt fjärde. För över tummen lite åt vänster bara
-Jag tar en gammal boll
-Jag slår mitt sjätte slag



Till slut lackar Gösta ur och slänger i hela golfbagen i vattnet med orden
-Nu ska skiten i!
(tvyärr råkar bilnycklarna ligga i golfbagen)

Sen ber han sin golfkompis om ursäkt.
-Jag ber om ursäkt för mitt uppträdande. Det har aldrig hänt förut. Det måste vara värmen
-Ja , ja det är lätt att brusa upp (Gösta är förlåten)

Jag har egentligen inget emot golf. Jag har till och med provat och tyckte det var kul. Men det är lite väl många Frippe , Noppe och Gösta på golfbanan. Fast det finns ju andra som spelar golf. Så det kanske finns hopp för mig också.


Här spelar Fidel Castro och Che Guevara golf


Cosmo Kramer i min favoritserie Seinfeld ska ut och spela golf med kubaner

Lasse Åberg har även gjort en Stig-Helmer film om golf som heter Den ofrivilliga golfaren och är sevärd. Några bilder på golfare från den filmen







Även Nordkoreas store landsfader Kim Jong-Il spelar golf. Han gjorde fem hole-in-one och gick på 38 under par första gången han spelade golf. Detta rapporterades officiellt från Pyongyang, så det måste vara sant.
Kom sen inte och påstå att golf är svårt.

För alla som inte begriper sig på golf så innebär det att han klarade banan på 38 färre slag än vad en bra spelare klarar.

En golfbana har ju normalt 18 hål men här finns en bild som visar det 19 de hålet

Bilderna är från Sällskapsresan , Fidel Castro page , Seinfeld och Den ofrivilliga golfaren

en meter porr

För några dagar sen skrev jag om en flickfotograf som jag tyckte verkade vara ett pervo. Döm om min förvåning närdet visade sig att alla verkade känna till mannen i fråga. Nu har min bloggkompis Mandi varit "snäll" och lagt ut en bild på killen på sin sida. Ni som inte har sett honom , surfa dit. Jag får rysningar. Måste vara ett äkta pervo. Nu känns ju det där med FLICKfotograf ännu obehagligare.

Ska väl erkänna att min erfarenhet av pervon är ganska begränsad. Det närmaste jag kan komma är kanske en historia om en kille i Uppsala. När jag pluggade i Uppsala kände jag ytters vagt en kille som satt i sitt studentrum och deppade över att studierna gick åt helvete , att han trots stora inte lyckades hitta någon tjej och att han inte lyckades läsa Karl Marxs Kapitalet på tyska. Han samlade på porrtidningar som han staplade i en hög mot väggen när han inte "använde" dom. På väggen hade han klistrat fast ett måttband och målet var en meter porr. När han hade lyckats få ihop en meter porr kom hans bror på besök. Han tyckte att det här med en meter porr var så sjukt att han kastade alla porrtidningarna. Killen blev ju förstås knäckt och berättade för tvivlat för alla vad hans brorsa gjort.

Jag kände den här killen väldigt vagt via andra kompisar och egentligen var han väl inget pervo. Alla som har porr hemma är faktiskt inte pervon. Men det här med en meter porr känns lite skumt. Men vad vet jag det kanske är vanligt att mäta sina porrsamlingar i meter. Fast egentligen är det nog mera kufiskt än perverst. Kufar är något som jag har stor erfarenhet jag har till och med kuf-händer enligt en kompis.

gästbloggare

Efter en eftermiddag i husets pool med en massa VM-snack med grannarna blir man rätt seg. Av någon anledning blir jag trött av att prata spanska i timmar. En halvtimme till en timme funkar bra men sen blir jag seg. Just nu verkar inte spanjorerna kunna prata om annat än fotboll , verkade som alla vid poolen pratade om det.

Väl hemma och duschad och fin började jag mysa med Captain Morgan och i min sol-bad-spansk-kapten-slöa hjärna växte en tanke fram. Korkade eller inte vet jag inte riktigt. Jag tänkte att flera än jag kunde få skriva här på min blogg. Alltså ta in en gästbloggare eller två eller sju eller nåt. Jag tjatar ju bara om samma saker så det kunde ju vara kul med variation här. Fast jag vet inte vad gästbloggaren skulle skriva om och inte heller vem som skulle gästblogga för varför skulle någon som har en egen blogg skriva här istället? Gästbloggaren skulle kunna skriva om vad som helst för jag har högt i tak här. Det behöve inte ens vara något jag håller med om bara det är välformulerat.

Jag funderar på om jag skulle be en icke-bloggande kompis eller möjligen en bloggare jag gillar. Men jag har ingen aning om vad dom skulle skriva om. Så om någon har någon idé vad en eventuell gästbloggare skulle skriva om och om någon vill vara gästbloggare kan ni väl maila eller skriva en kommentar eller två eller sju. Alla ämnen är egentligen okey men jag tror inte att jag skulle vilja att någon som kände mig berättade om mig , hur jag är , vad jag har gjort vid något tillfälle eller liknade. Kan ju bli ganska konstigt och jag är ju ingen offentlig person på något sätt utan en persona discreta. Ni som inte känner mig får lita på att jag är en extremt vanlig svensson som är folkskygg och lever ett extremt vanligt ospännande liv.

Hur som helst kanske hela den här idén är helknäpp för kaptenen kan få en på konstiga tanker ibland. Så skriv vad ni tycker och om ni gillar idén eller inte och vem ska eller vill skriva och om vad?

fredag, juni 16, 2006

Frippe spelar golf

Jag skriver ju en del om hur det är att flytta till ett annat land , dagligen tala flera språk , höra sina barn tala flera språk , umgås med lokalbefolkningen och utlänningar. Det här är erfarenheter jag delar med miljontals männskor över hela världen och inte minst delar med många tusen svenskar. Runt hela jorden bor svenskar och det finns svenska klubbar , svenska skolor , svenska kyrkan på många platser.

Jag ogillar ordet utlandssvensk för jag associerar det med svenskar som spelar golf i löjliga kläder i soliga länder och klagar över skattetrycket och bidragssverige. Anledningen till att det står med i min presentation är att jag inte hittat något bättre och att jag inte tror det har en lika negativ klag för alla som för mig. Naturligtvis vet jag att alla människor är olika så även svenskar som bor i utlandet. Min enda kontakt med andra svenskar i utlandet är dom vars bloggar jag läser och dom som kommenterar här. I Madrid känner jag inte en enda svensk , eller skandinav och har ingen aning om var jag ska hitta någon. Jag känner inte heller att jag måste umgås med en person eller ha någonting gemensamt med henne eller honom bara för att vi kommer från samma land.

Man ska absolut inte ha fördomar och jag försöker att inte ha det men när det kommer till utlandssvenskar känns det svårt. På mitt hittills enda möte med svenskar i Madrid fick jag verkligen fördomar bekräftade. Det var på skandinaviska skolans julfest i december förra året. Alla hette Frippe eller Noppe eller nåt sånt och spelade golf , pratade om höga skatter , bidragssverige och att det gick utför med Sverige på alla sätt och vis. Alla intelligenta människor som dom sjävla hade fattat och lämnat landet , bara patrasket var kvar.

Jag VET ju att det bor många jättetrevliga människor i utlandet och många jag säkert skulle ha jättekul tillsammans med. Men dom som hänger på svenska klubbar känns inte som folk jag har så mycket gemensamt med. Möjligen kan jag ha haft lite otur så jag ska göra ett nytt försök nästa gång jag för reda på var det finns en svensk klubb och när dom har en fest. Tyvärr tror jag att jag kommer att få mina fördomar bekräftade igen men jag är glad om jag ha fel.

Det tråkiga med dom här svenska klubbarna och skolorna som finns runt om i världen är att dom ibland tenderar att bli isolerade enklaver i landet där dom ligger. På skandinaviska skolan mötte jag många som efter 10 år i Madrid fortfarande inte pratade mer spanska än vad en turist på Mallis lär sig på en vecka. Här kan man inte klara sig på engelska som man kan i Sverige så det är nödvändigt att kunna iallfall lite spanska och kan man lite är spanjorerna jättebra på att försöka förstå vad man menar.

Många fruar var hemmafruar och mannen jobbade på något av dom större svenska företagen här. Om dom svenska hemmafruarna hade stall av älskare eller söp ner sig på rom tog jag tyvärr inte reda på.
Nästan alla bodde i samma område i närheten av skolan och umgicks naturligtvis bara med varandra. Man gick till svenska läkare och tandläkare och handlade svensk mat på IKEA. Visst kan man leva som man levde i Sverige bara med bättre klimat , lägre skatter och möjlighet att spela golf dygnet runt. Att leva så här i svenska enklaver i utlandet är något som dom flesta svenskar betraktar som helt okey och ganska trevligt.

När invandrare i Sverige bosätter sig i samma bostadsområden , har egen skolor , egna klubbar och bara umgås med varandra ses det som ett problem. Något som vi ska komma till rätta med. Invandrarna behöver sätta sina barn i svenska skolor och sprida ut sig i landet. Familjerna Frippe och Noppe skulle säkert dö om dom var tvugna att flytta till Badajoz , Murcia , Orense , Lleida eller någon annan mindre spansk stad och sätta sina barn i spansk skola.

I höst när jag ska ge mig ut på jobbsökarjakt här som jag skrev i Therese goes personlig så tänkte jag söka upp svenska företag , svenska handelskammaren , svenska exportrådet och möjligen ambassaden här. Jag är rädd för att alla jag kommer att träffa heter Frippe och spelar golf. I så fall kommer jag att flippa ur helt. Förresten har vi gott om golfbanor här norr om Madrid och min son vill börja spela golf.

kommentarer

JA ! , YES ! , SI ! , OUI !
Vilken jobbig match jag var sjukt nervös och jag är fortfarnade skakig i kroppen. Känner mig stirrig , rastlös och jätteglad. Satt och skrek här för mig själv framför min kinesiska satellitkanal eftersom mannen och barnen la sig tidigt och inte såg matchen. Inget mål förrän i 89de minuten var helt klart en prövning. Ljungberg är dagens hjälte!

Nu var det inte matchen jag tänkte skriva om utan kommentarerna på min blogg. Jag gillar kommentarer. Det känns som en del av grejen med att blogga och då känns det att jag är läst och får feedback på det jag skriver. Jag tycker det ska vara enkelt att lämna sin kommentar så jag vill inte ha något "word verification" eller att kommentarerna måste godkännas av mig innan dom läggs ut. Jag vill hålla högt i tak så det går bra att skriva om precis allt och måste naturligtvis inte handla om inlägget ni kommenterar på. Hittills har jag inte raderat en enda kommnetar men det är klart skulle det komma in nynazistisk propagnada eller något annat jag ogillar så raderar jag.

Kommetera också gärna på inlägg längre ner på sidan om ni vill. Jag läser och har som mål att svara på alla kommnetarer. Jag tycker det är kul om någon svara på min kommentar om jag skriver på en annan blogg. Så alla ni som är dåliga på att svara på kommentarer , för ni är en del , skäms och bättra er!

Det går naturligtvis bra att kommentera även om man inte har någon egen blogg , man kan vara anonym eller skriva ett alias om man inte vill uppge sitt riktigta namn.

Även om jag långt ifrån tillhör någon av dom mest lästa bloggarna är jag så glad att ni som läser här är så flitiga på att kommentera. En hel del betydligt mer lästa bloggar har faktiskt färre kommentarer än min och då blir jag lite stolt. Ni som skriver här skriver också intelligenta och roliga saker. Jag skrattar varje dag när jag läser kommentarer på min blogg. Några av er har blivit lite som kompisar (kan man säga bloggkompisar?) ni kommenterar ofta här och jag är ofta hos er. En av bloggkompisarna råkade till och med bo i Madrid så jag har faktiskt varit på en blogg träff med rom och cola. Tråkigt bara att hon lämnar stan för gott om några veckor.

Jag är smått folkskygg , även om en hel del av mina vänner skulle säga emot , men jag är duktig på att maskera det. Visst kan jag tycka det är kul att träffa en massa nya människor men jag trivs absolut bäst med lite lugnt umgänge med dom som känner mig väl. Jag tycker det är sunt att vara folkskygg för människor är konstiga och obegripliga. Inte minst visar det sig här på bloggen. Jag skriver inlägg jag tycker är fantastiskt bra och tror att alla läser och kommnetarerna fullkomligt regnar in men så blir det aldrig. Jag tycker Gokiburi hoi-hoi var jättekul. 7 kommentarer , hoppas förresten att Japaneseviking menar allvar med att skicka över gokiburi hoi-hoi. Jag skulle bli överlycklig och han får gärna slänga med ett par ätpinnar med Hello Kitty på. Jag äter med pinnar lika ofta som med kniv och gaffel och lärde mig det redan som liten så jag är verkligen duktig på det. Ätpinnar heter förresten hashi på japanska (vilket även betyder bro på japanska) , baguettes på franska , palillas på spanska och chop sticks på engelska för den som vill veta.

Jag är verkligen imponerad och förvånad att så många orkar läsa mina jättelånga inlägg och dessutom kommentera dom. Till exempel har inlägget Therese goes personlig just nu generarat 47 kommentarer. Jag trodde knappt någon skulle läsa ett så långt och navelskådande inlägg om mina studier , jobbsökande , förslag till dekadent leverne och att lära spanjorer engelska.

Det här är bara två exempel men alltid när jag tror att ingen kommer att orka att läsa och kommentera det här så rasar kommnetarerna in. När jag tror tvärtom att det här var kul det måste bli många kommnetarer blir det knappast några. Så bara att konstatera att jag inte förstår mig på människor och vet inte heller om jag vill det.

Jag påpekar ständigt att jag är så vanlig. Jag är inte intelligentare , vackrare , bättre , rikare, har mer utstrålning eller vad det nu kan vara än andra utan väldigt vanlig och genomsnittlig på dom flesta områden. Men just på folkskygghetensområde får jag nog göra ett undantag. Jag är mycket mera folkskygg en dom flesta. Med folkskygg menar jag inte samma sak som blyg för det är jag absolut inte. Egentligen tycker jag det spanska uttrycket persona discreta passa bättre än folkskygg på mig men jag gör en fri översättning till folkskygg.

Jag menar att folk är konstiga , jag förstår mig inte på dom och vill nog inte lära mig det heller. Möjligen kan det vara en nackdel att vara vanlig och folkskygg idag eftersom alla förvänats vara vackra , intelligenta , rika , sociala men jag gillar att gå mot strömmen ibland.

Egentligen har jag nog förutsättning att skriva flera negativa inlägg och klaga , gnälla ,dissa och vara arg på saker. Det är sunt att vara cynisk och det passar utmärkt ihop med folkskygghet. Hur kul skulle det vara om alla var glada och käcka som Lill-Babs jämt? Nu finns det andra som fixar att klaga , gnälla ,dissa och vara arga bättre än mig. Jag rekommnederar Argaste Bloggfrossa och Saker som suger för den som vill läsa lite skön cynism ,bitterhet , klagan och dissande. Så långt från Lill-babs man kan komma

torsdag, juni 15, 2006

flickfotograf

Häromdagen läste jag om en kille som hette Bingo eller iallfall kallade han sig det , säkert hette han Birger eller nåt liknande egentligen. Skaffar man sig ett artistnamn varför Bingo? Det kan ju inte vara svårt att hitta något häftigare. Han kallade sig flickfotograf för han tog bilder på diverse utvikningstejer till tidningar som Slitz och Moore och andra.
Alltså för mig är en flicka ett barn! Det är inte en ex-dokusåpa deltagare som är tjugo plus och har enorma silikonbröst. Att kalla en vuxen kvinna för flicka känns som något ett pervo som inte vågar leva ut sin pedofili skulle kunna syssla med.

Att kalla någon som tar bilder på vuxna kvinnor , eller tjejer om man vill, för flickfotograf ger mig rejält obehagliga vibbar. Flickfotograf får mig att tänka på pedofiler och andra pervon vilket jag säkert inte tror att den där fotografen vill framstå som. Jag tycker att han borde byta titel till utvikningsfotograf eller möjligen tjejfotograf. Skulle någon man kalla mig flicka kanske med uttalet flecka lella skulle jag definitivt veta att jag hade med ett perverst svin att göra.

Nu vet ju inte jag vem han är så det här är ingen diss av honom utan av titeln som låter obehaglig. Det kan naturligtvis vara så att jag är helt ute och cyklar och att det där med flickfotograf var något journalisten på kvällstidningen hade hittat på inget som Bingo kallar sig själv. Som dom flesta andra har jag väldigt svårt för pedofiler och perversa typer , men det är jag antagligen inte ensam om, så därför reagerade jag direkt på titeln flickfotograf.

Therese goes personlig fast inte helt seriös

Jag är inte så nöjd med rubriken. Jag är så sjukt språkfacistisk att jag inte tycker man ska blanda språk. Jag retar mig på alla som nvänder englska uttryck annat än som citat och då med en översättning bredvid. Men ingen ska ta det persoligt , det finns dom jag gillar som bloggar så och jag vill inte ändra på någon!
Dagligen pratar och läser jag på tre språk , svenska , engelska och spanska , och jag är supernoga med att inte mixa. Jag kan inte prata ordentligt om jag inte strikt håller mig till ett språk i taget.

Jag har läst om Cocottes jobbsökande i sockerbetslandet i Paristrakten och börjat fundera över mitt eget framtida jobbsökande. Jag har inte berättat så mycket om vad jag gör men jag har pluggat en jäka massa tror jag har 240-260 poäng eller nåt mest i ekonomi och internationella relationer vilket jag har en examen i. Men jag har även läst spanska , historia , etnologi och arkeologi på universitetet. Kan skryta med att mer än hälften av kurserna har jag fixat VG på. Fast det säger ju verkligen inget om mig som person. Dessutom pratar jag utmärkt engelska och spanska och kan ta mig fram på franska, jobbar på att bättra på franskan. Sen har jag säkert en massa andra talanger också men jag är jäkligt dålig på att sälja mig själv som man ska göra på anställningsintervjuver idag. Just ekonomer är väldigt bra på att sälja sig själva. Jag känner mig som en väldigt vanlig kvinna och det är inte precis vad som passar att säga på en anställningsintervjuv.

Nu har jag egentligen inte sökt några jobb i Madrid än utan jag har bara jobbat lite som timanställd engelskalärare på kvällskurser. Jag har en ännu icke helt färdig ekonomiuppsats liggande som jag ska ta tag i..... så har det dröjt väldigt länge innan min son fick en skolplats så jag kunde varken jobba eller skriva uppsats på heltid. Men till hösten hade jag tänkt söka jobb. Lärare passar mig inte alls för jag avskyr att synas och vara i centrum. Ingen höjdare att vara i centrum för en hel klass. Jobbet som engelskalärare är ju bara en timanställning och inget som går att leva på så det känns väldigt temporärt. Jag jobbar gärna som en i gänget eller sitter själv i ett hörn eller kanske hemma och pysslar med något.

Jag är osäker på om jag vill jobba med ekonomi men vet inte heller vad jag vill göra istället. Jag vet inte riktigt vad jag kan eller vill mest bara vad jag inte kan och inte vill. Jag har funderat på allt möjligt från att söka jobb och praktikplatser med helt annan inriktning , starta eget eller utbilda mig till något annat. Jag vet inte heller hur lätt eller svårt det är att hitta jobb här för mig. Det känns som om det kan bli knepigt. Samtidigt har jag en hel del kursare från Handels som har sökt och fått jobb i utlandet. En svensk examen verkar värdesättas mer i utlandet än i Sverige. Jag sökte lite jobb i Sverige men det gick inte så bra för set var hysteriskt många sökande på varje jobb. Tyvärr är det en nackdel i jobbsökarsammanhang att jag har barn. Oftast gäller det bara kvinnor med barn att män har barn ses inte som en nackdel på samma sätt. Något som verkligen är sjukt för jag har lärt mig så otroligt mycket av att ha barn , mycket som faktiskt är användbart både i yrkeslivet och det sociala livet.

Även om jag tycker att jobb är en överskattad sysselsättning så tycker jag det är trevlig att få en lön varje månad. Sen kan det vara trevlig med jobbarkompisar.

Det är ju meningen att maken ska jobba här i Madrid åtminstone till och med december 2008 vilket är 1.5 år till. Jag är inte en person som kan vara hemmafru i 1.5 år. Då kommer jag att bli rejält frustrerad. Jag kanske börjar hångla mot bardiskar , dansa på bord , ständigt suga på en joint, skaffa ett stall av älskare (vilket nog skulle förändra min idag väldigt propra spanska) och ägna mig åt udda aktiviteter som att leka hund , brevbärare eller annat som älskarna föreslår, eller så blir


Kaptenen min enda älskare och jag lallar runt i en dimma i 1.5 år.
Helst skulle vi ha en stor trädgård och trädgårdsmästare anställd så kan jag som dekadent utråkad hemmafru hångla med honom i buskarna.

Nu är nog jag alltför vanlig , pryd och tråkig för att ägna mig åt såna dekadenta nöjen. Tror inte heller att mina barn och deras lärare skulle uppskatta om jag hämtade dom i skolan haschflummig eller kaptensfull.


Iallfall har jag funderat på två vägar att hitta ett jobba i Spanien. Den första är att försöka lära känna svenskkolonin här för dom flesta som är i Madrid jobbar på svenska företag här. Många jobb fås ju genom kontakter och på svenska företag här kanske dom uppskattar en person som talar svenska. Nackdelen med det här förslaget är att jag inte har den blekaste aning var i Madrid man hittar svenskar förutom att dom kanske handlar sill och knäckebröd på IKEAs Tienda Sueca ibland men det gör ju spanjorer också. Den andra nackdelen är att min dotter började på den fruktansvärt dåliga Skandinaviska skolan här i Madrid. Den var inte bara dålig utan även svindyr och hon skulle inte lära sig någon spanska alls på två år i Madrid. Hade den legat i Sverige hade Skolverket stängt den med en gång. Iallfall så var vi där på julfest och min bild av svenskarna i Madrid formades kanske av den festen. Alla hette Frippe , Noppe eller något likande och pratade om skattetrycket och bidragssverige och spelade golf. Jag kände inte att jag hade så mycket gemensamt med dom.

En annan väg till spanskt jobb som jag har funderat på är att åka mer till Costa del Sol och precis som Blancaflor hitta jobb som mäklare där. Det ska vara lätt att få och kräs ingen utbildning och dessutom är det ett plus att tala flera språk , något jag inte har upplevt som ett plus på svenska anställningsintervjuver. Men melan Madrid och Marbella är det 60 mil. Att ha småbarn och veckopendla känns inte så kul och det kan säkert vara jobbigt för mannen att vara ensam med barnen hela veckorna vi har ju ingen släkting här som kan rycka in som barnvakt ibland. Även om jag verkligen saknar havet jättemycket är det här en desperat sista utväg.

Flytta tillbaka till Sverige lockar inte alls och det är inte säkert jag hittar något jobb där och avståndet till mannen och barnen blir ännu större än om jag åker ner till Costa del Sol. I Sverige har jag ingenstans att bo och inget jobb. Dessutom saknar jag inte Sverige , jag mår bättre här men jag saknar vissa som står mig nära och saltlakrits förstås.

Eftersom mitt mail finns på bloggen och jag blir glad av alla snälla mail jag har fått tänkte jag föreslå några jobb jag kan tänka mig och den som kan erbjuda mig ett sånt kan väl höra av sig.

¤ Jag jobbar gärna åt Guide Michelin eller nåt liknade då man får åka runt och äta på lyxkrogar och sova på lyxotell. Jag är jätteduktig på att äta på restaurang och sova i sängar.

¤ Jag gillar att resa så jag kan tänka mig att bli yrkesresenär. Jag har rest en del och pratar en del språk och har inga svårigheter att börja prata med folk i utlandet så det borde jag ju fixa lätt.

¤ Vill någon betala mig för att blogga eller på annat sätt skriva på heltid skulle det vara skönt. Sitta hemma vid datorn och slippa jobbiga kollegor. Bloggen är väl en merit så god som något och idag har jag ju fått ett mail att den har potential.

¤ Om något förlag har lust att skicka hit bokmanus och betala mig för att sitta och refusera dom skulle det vara helt okey. Jag har alltid varit och är sjukt mycket bokmal så jag har helt klart potential på området.

¤ Är det någon som gillar att idka välgörenhet och har lust att sponsra mig med en lön varje månad så jag kan gå hemma och slöa tas det naturligtvis också tacksamt emot.

Egenligen är jag inte alls slö utan har jag jobb har jag inget emot att jobba extra och övertid men jobbet kommer aldrig att bli mitt liv och mitt största intresse utan det kommer alltid att finnas viktigare saker. Men jag har aldrig gått på a-kassa utan faktiskt jobbat även om det ibland har varit på jobb jag inte gillat. När jag pluggade på Handels jobbade jag extra i hemtjänsten på kvällar och helger under tre års tid. Inget favoritjobb men ma fick lön.

Ni som orkat läsa igen det här långa inlägget borde få medalj. Ja jag vet att jag egentligen skriver för långa texter för en blogg. Men jag skriver precis om vad jag vill , hur långt eller kort jag vill , hur ofta eller sällan jag vill. Jag tänker aldrig på att det här och det här vill folk läsa och jag har ingen som bestämmer vad jag ska skriva om. Det är det som är så bra med att blogga.

onsdag, juni 14, 2006

värdelöst vetande om mig

Jag satt för en stund sen och tittade på när Spanien utklassade Ukraina med 4-0 i fotbolls VM. Jag är helt såld på VM och nu när jag har lyckats tjuvkoppla upp mig på en kinesisk satellitkanal missar jag inte en match. Men Spaniens matcher sänd på en vanlig spansk kanal så den valde jag idag eftersom det är trevligt att förstå vad kommentatorn säger. Nu är det inte så lätt att förstå en spansk fotbollskommentator. I början funkar det väl ganska bra men ju fler målen blir desto mer går han upp i varv och efter 3-0 målet skrek han så mycket och var så hysterisk att det inte gick att förstå många ord. Visst kan svenska spotkomentatorer vara smått entusiastiska men jämfört med spanska framstår dom som den tystlåtne Hedlund spelad av Staffan Ling i Snowroller eller Sällskapsresan 2 som den också brukar kallas.
För den som är intresserad av spanska fotbollstermer kan jag upplysa om att när det blir mål skriker man GOL fast det låter GOOOOOOOOOOOOOOOOL Straff heter penalty , hörna esquina , gult kort heter trajeta amarilla , rött kort trajeta roja , domare kallas juez , lag equipo och spelare jugador.

El Mango har gjort en lista på mat och dryck han har lärt sig gilla som vuxen och en annan lista på sånt han ännu inte lärt sig gilla. Eftersom han frågade efter andras listor så tänkte jag slänga in min här och utmana alla som känner sig manade att skriva en egen. Min kommer eventuellt att uppdateras efter hand.

saker jag har lärt mig gilla som vuxen

kaffe
öl , vin ,whisky
oliver
apelsin
jordgubbar
kantareller
majs
kronärtskocka
rödbetor
surkål

Saker jag aldrig kommer att lära mig gilla

russin
snaps
jordnötssmör
koriander
vindruvor
långfil
ume (surt inlagt japanskt plommon)
ananas
mole
ägg (jag är ju vegetarian så jag äter inte ägg men det är rysligt äckligt iallfall)

Eftersom jag är vegetarian och inte har ätit kött och fisk på 19 år så hoppar jag över dom även om jag åt det som liten. Ägg tar jag med fast jag som vegetarian inte äter det för det är så vansinningt äckligt

Till sist måste jag berätta en mysko sak. Jag har fått ett mail om att min blogg har potential och bla bla bla och att man vill sätta reklam på min blogg. Det är något företag som heter TradeDoubler som jag aldrig har hört talas om. Vanligtvis tycker jag det är kul och smickrande att få beröm för det jag skriver men det här tar jag som ett skämt. Min blogg har relativt få besökare. Jag har en räknare så jag vet faktiskt hur många som hittar hit och jag har kikat in på bloggtoppen och noterat att jag inte placerar mig särskilt högt utan på plats 162. Att jag skulle ha potential är också lite fånigt för det är nog en ganska begränsad skara som är intresserade av en svensk i Madrid och orkar läsa mina långa inägg. Men det jag undrar är om det är något sorts massmail som går ut till alla som bloggar.


gokiburi hoi-hoi

I lördags var jag på en bar och kollade England -Paraguay och Sverige - Trinidad Tobago med japanska vänner. Eftersom jag är en trogen läsare av Japanesevikings blogg så hade jag läst om hans krig mot kackelackoran och japanska kackelacksfällor så dessa som heter gokiburi hoi-hoi vilket betyde kackelacka kom kom , diskuterades flitigt med mina japaner.


Fällorna som är mycket populära i Japan och har varit det i 20 år är små pappershus som ser hur gulliga ut som helst. Ser ut som leksaker. Det är bland annat fönster med gardiner där glada kackelackor tittar ut och växter , dörrar , på taket sover en katt. Inne i huset är golvet klibbigt så kackelackan ska fastna där. För att locka in kackelackan lägger man en doftpåse med någon odör som kackelackor gillar i huset. Utanför dörrarna till huset finns dörrmattor så att kackelackan ska torka av fötterna för om kackelackorna har något fett på fötterna fungerar inte det klibbiga golvet som ska fånga dom lika effektivt.



Ja dom verkar ju fungera iallfall....

I Spanien finns naturligtvis också gott om kackelackor som i hela världen. Jag har faktiskt till och med sett kackelackor i Uppsala. Även om dom inte är lika vanliga i Sverige som på många andra ställen finns dom. I Spanien finns inga små söta gokiburi hoi-hoi hus att fånga kackelackorna med utan här används spray. Starka grejer ska det vara för ju starkare desto effektivare. Min fråga i affären om gifter och miljö fick affärsbiträdet att förvånat skaka på huvudet och säga att hon inte förstod vad jag menade.



Den vita flaskan ska vara väldigt effektiv fick jag veta i affären. Jag kan intyga att så är fallet för jag har dödat en kackelacka med den och det gick snabbt och effektivt. Den ska också lukta ros och sprida en ljuvlig doft i hemmet enligt texten på flaskan. Det vet jag inte om jag kan intyga. Jag älskar rosor och rosendoft men den här syntetiska kackelacksspaysrosendoften luktar inte som riktig ros iallfall.
Den svarta flaskan tipsade Nejma om , det är en spansk superspray som ska döda både kackelackor och deras ägg. Visst är det inte så mysigt att spraya ner lägenheten med gift men fördelen är att även äggen dör och förhoppningsvis flyttar kackelackorna in till grannen om man sprayar ordentligt vid dörren. Nackdelen med gokiburi hoi-hoi husen är att dom bara tar kackelackorna som går dit och gör inget åt äggen eller dom som kommer in genom dörrar och fönster. Mina japanska vänner tyckte det där med spray verkade väldigt läskigt och ohälsosamt.

Jag har faktiskt bara sett en kackelacka här hemma i lägenheten men några gånger har jag sett döda i trapphuset så jag har sprayat som en galning för att slippa få in någon. Jag brukar alltid uppge källor när jag knyckt bilder men dom med gokiburi hoi-hoi hittade jag på en sida som var på japanska och det enda jag tror att jag lyckades klura ut var att det var någon som sålde såna. Sprayerna har jag själv fotat på min köksbänk

Kackelacka heter cucaracha på spanska , ett spanskt ord dom flesta svenskar kan

My inner European

Hittade den här testen hos Pistage

Your Inner European is French!

Smart and sophisticated.
You have the best of everything - at least, *you* think so.


Fast jag tycker inte att mina svar var särskilt franska. Men som den frankofil jag är blir jag aldrig ledsen att bli kallad fransk.

Det finns förresten en hel massa tester på den sidan så nu vet jag vilket husdjur jag ska ha , vilken julsång jag är , vilket sorts kaffe jag är, vilken sång jag ska strippa till , hur oamerikansk jag är och annat viktigt.

tisdag, juni 13, 2006

alcohol


Det här är en flaska 96% alkohol inköpt för 60 cent på den stora livsmedelsaffären Al Campo. Vilket blir ett literpris på 2.40 euro. 96% alkohol säljs sårrenöring på apotek och affärer över hela världen och i dom flesta länder skulle ingen komma på tanken att dricka den.

I Svergie finns 96% alkohol på apoteket men det behövs recept och är en sån där grej som nästan aldrig skrivs ut annat än till läkarnas firmafester. Jag har druckit bål på 96% på ett kalas där en läkare som hade fixat spriten var med. Bålet var faktiskt helt okey.

Nu är inte jag någon expert på sårtvätt men jag har nyligen haft ett otäckt sår som blev infekterat men som håller på att läka fint tack vare dagliga tvättar med 96. Kanske hade det funkat lika bra med Apotekets alsolsprit. Men jag tycker det är lite konstigt att man kan sälja 96 i nästan hela världen utom i Sverige för då skulle folk dricka det.

Nu har jag verkligen inget större problem med den svenska alkoholpolitiken. Jag har inget emot Systembolaget men jag kommer knappast heller att gå ut och slåss på barrikaderna för Systemets bevarande om det skulle läggas ner. Jag gillar verkligen Systembolagets utbud för här i Spanien kan jag i princip bara köpa spanskt vin. Möjligen kan jag köpa dyrare viner från kända vinområden i världen i speciella vinaffärer eller på varuhus med stort sortiment. Men då är det kända champange eller något i likande prisklass.
Här i Spanien får man inte handla alkohol mellan 22-8 på affärer och mackar men man kan alltid gå till en bar och köpa para llevar , att ta med, om man är desperat.

Systembolagets öppentider kan man väl kanske ha synpunkter på men så svårt att planera sina inköp är det väl inte att det är något större hinder. Systembolagets utbud däremot är bara så fantastiskt. Jag hörde en historia om en fransman som varit på tjänsteresa till Svergie och en kväll gått ut ensam och ätit på den lokala pizzerian i stan där han var , till pizzan drack han husets röda vin som visade sig vara från Australien. När han sen kom tillbaka hem till Frankrike och talade om sin resa var det just det exotiska vinet som var det han pratade mest om.

Många utlänningar kan nog uppfatta svenskar som väldigt alkoholfixerade. Att ett svenskt medelålders par tar Volvo kombin från Värmland och rattar mer till Tyskland eller Danmark för att fylla bilen med alkohol kanske för 10000 kronor och då spara 20000 kronor ses i Central- och Syd- Europa som ett tecken på grava alkoholproblem.

Här i Spanien är det helt okey att avstå vinet till maten , ingen kommer att fråga dig varför eller tycka du är konstig men i Sverige får den som inte dricker mängder av frågor varför. Här i vinlandet Spanien finns inga vintips i dagstidningarna eller morgonTV. Vill man ha det får man läsa specialtidningar som det finns gott om. Här finns heller inga bag-in box viner , visserligen kan man köpa enliters tetrapack med vin och det finns oftast plastdunkar på några liter som i princip inte kostar något men heller inte är särskilt drickbart.

För att generalisera svenskars alkoholfixering så ska svenskar alltid köpa hem så mycket alkohol dom orkar bära när dom reser utomlands. Svenskar sitter på sina rum på hotellet och dricker medhavd sprit i tandborstglas trots att baren på hörnet är trevlig och säljer billig alkohol. Något som många utlänningar kan ha svårt att förstå.

Även om den central- och syd- europeiska barkulturen får allt mer fäste i Sverige , speciellt i dom större städerna så gäller fortfarande till viss del att många svenskar dricker för att bli fulla. Sen är det helt okey att göra och säga dumma saker på fyllan man är alltid uräktad med att man var full. Ja naturligtvis till en visst gräns , ingen ursäktar naturligtvis Hagamannens beteende på fyllan , men den som på firmafesten kallar sin chef för både det ena och det andra eller strippar kan alltid räkna med att ursäktas för att han eller hon var full.

kinesisk satellitkanal

I fredags beklagade jag mig över att dom flesta matcher i fotbollsVM visas på en kanal som jag inte har. 6 , sexta är visseligen en ny gratiskanal men varken jag eller någon av grannarna får in den trots att vi får in skumma tyska kanaler som definitivt är betalkanaler.
Men alla spanjorer vet ju att fotboll är bland det viktigaste som finns så det finns en oerhörd kreativitet att komma åt kanalerna som visar fotboll. En spansk vän har just visat mig hur jag tjuvkopplar mig in på en kinesisk satellitkanal som visar alla matcher i direktsändning och bilden är jättebra. Enda nackdelen är förstår att kommentatorerna bara pratar kinesiska och mina kinesiskakunskaper är i det närmaste obefintliga. Men en sån liten petitess ska inte få förstöra mina möjligheter att njuta fotboll. Så nu blir det fotbolls-VM på olaglig kinesiska för mig och jag tänker inte missa en match om jag inte absolut måste.

värme

Jag läser om att det är varmt i fosterlandet nu. Just den svenska sommaren kan jag längta till när det är varmt och skönt men kvällarna ändå är svala. Hoppas det fortfarande kommer att vara bra väder när jag ska komma på besök senare i sommar.
Här är verkligen varmt i veckor har termometern visat 30-40 grader och det är oftast fortfarande mer än 30 grader på natten. Nu tänker jag absolut inte klaga på värmen för har man som jag växt upp i ett minst sagt kylslaget klimat där människor flyttar till sol och värmen är längtan efter värmen så stor att det nästan inte kan bli för varmt. Maken klagar på värmen men jag och barnen tycker det är helt okey, förutom kanske på natten när man ska sova.



Mannnen som klagar på värme har iallafall köpt ett antal såna här golvfläktar som vi har hemmma. Han ville lägga flera tusen på luftkonditionering vilket jag tycker är helt meningslöst så vi kompromissade och han la några hundra på effektiva tysta superfläktar. Jag tycker det var helt onödigt eftersom vi har en väldigt sval lägenhet. Sval lägenhet på sommaren betyder kall på vintern. I Madrid är klimatet mer extremt än vid dom spanska kusterna. Det finns ett talesätt som beskriver Madrids klimat som tres meses de invierno y nueve meses de infierno alltså tre månaders vinter och nio månaders helvete. Här i Madrid är somrarna oftast mycket varmare och vintrarna oftast mycket kallare än vid dom spanska kusterna där man har ett mer jämt och behagligt klimat. Jag var och klippte mig för en dryg vecka sen och frisörskan var väldigt intresserad av Sverige och frågade om allt , speciellt intresserad var hon av den svenska vintern. Kan man verkligen gå ut om det är 10 minusgrader? Det hade hon aldrig gjort. Så sa hon om Madridklimat att när det är varmt så är det verkligen varmt och när det är kallt så är det verkligen kallt. Nu ska jag väl säga att Madridvintern absolut inte är i närheten av svensk vinter. Snö är sällsynt och ofta kan det vara riktigt varmt och skönt mitt på dagen fast nätter, kvällar och morgonar är kalla.

Husen är oftast sämre på att hålla värme här och el är dyrt så många klär på sig inomhus på vintern istället för att vrida på elementen. Det gör att människor fryser fast tempraturen är 10-15 grader. Inte kul att ha 15 grader inomhus.

måndag, juni 12, 2006

radera

Jag har plockat bort några inlägg här för jag gjorde något så idiotiskt som att sätta mig och skriva på bloggen med alkohol i kroppen , ganska mycket alkohol till och med. Dumt misstag som jag inte kommer att göra om. I så fall sätter jag alkolås på datorn. Normalt så är jag numera ganska dålig på att festa och dricka större mängder alkohol. Jag har inte varit så här onykter på år och dag så söndagen tillbringades i sängen med illamående och huvudvärk och löfte om att aldrig mer dricka en droppe alkohol.

I lördags satt jag och tittade på England - Paraguay och Sverige - Trinidad Tobago med några japanska kompisar på en bar. Eftersom jag skämdes över Sveriges spel så lovade jag i ett svagt och dimmigt ögonblick att i fortsättningen hålla på Japan i VM. Känns inte riktigt som om jag kan leva upp till det löftet iallfall inte så länge Sverige är med. Japanska kackelacksfällor avhandlades också till fotbollen. Gulliga papphus som ser ut som leksaker , med dörrmatta där kackelackan ska torka av fötterna , små fönster mm som kackelackorna ska lockas in i med hjälp av en oft dom gillar. Väl där inne fastnar dom på det klibbiga golvet.

Sen när jag kom hem inte bara bloggade jag utan ringde hem till Sverige. Inte heller någon höjdare att prata med folk man inte pratat med på länge på fyllan. Fast personen jag pratade med har känt mig länge och känner mig väl så jag oroar mig mer för telefonräkningen än eventulla idiotiska saker jag har sagt. Varför kan inte alla min kompisar ladda ner Skype till sina datorer så vi kan ringa gratis till varandra? Det är enkelt och gratis att ladda ner , fungerar bra och är gratis att ringa över hela världen.

Sakanaden efter gamla vänner som känner mig väl och som jag känner väl är nog det värsta med att bo i ett annant land. Det gäller naturligtvis även om man flyttar inom Sverige. Även om jag träffar en del trevliga människor här tar det tid att bygga upp en sån relation. Om jag får generalisera lite så känns det som om spanjorer är väldigt lätta att få kontakt med men det blir oftast inget mer än ytliga kontakter. Ibland när jag får mail och annat trevligt kan jag verkligen drabbas av saknad efter vissa personer. Ändå vet jag att jag inte vill bo i Sverige iallfall inte just nu. Som tur är går det flyg i båda riktningarna och jag ska till Sverige i sommar